Konsul P. Olsson

Informationen nedan härstammar huvudsakligen från boken Konsul P. Olsson skriven av Alf Åberg, 1953.

Petter Olsson var på sin tid en av Helsingborgs mest kända personer. Han var industriman, spannmålshandlare och hamnanläggare. Han låg bakom flera av Helsingborgs järnvägsförbindelser. Men han var även kommunalpolitiker och riksdagsman. Han var i Sverige känd som ”Helsingborgskungen”. 1870 var han Helsingborgs rikaste man.

Han var tysk konsul under åren 1870–1895 och samtida med konsul Nils Persson (1836–1916), som bland annat grundade nuvarande Kemira.

Petter Olsson ägde bland annat godset Rögle, som 1896 blev ett familjebolag under namnet Rögle Tegelbruks AB (det gula teglet från Rögle blev en stor framgång), senare ändrat till AB Rögle Säteri.

Petter Olsson var med och grundade en rad företag, bland annat ångkvarn, tegelbruk, sockerbruk och gummifabriken (senare Tretorn). Han låg bakom utbyggnaden av Helsingborgs hamn och byggde där 1894 även ett nytt stort huvudkontor. Skånska Jutefabriks AB (som tillverkade säckar) grundades av Petter Olsson 1896. Och han var AB Ramlösa Hälsobrunns förste ordförande där bolaget AB P Olsson & Co hade aktiemajoriteten under en rad år.

Petter Olsson, som var nykterist, var strängt religiös, mycket engagerad i missionsrörelsen och var även själv predikant. Han var även en stor donator till olika sociala projekt i Helsingborg.

I Helsingborg hedras den kraftfulle konsulns insatser med ”Konsul Olssons Plats” för stadens fantastiska utveckling i slutet av 1800-talet, där har dessutom rests en byst av densamme.

Konsul Petter Olsson kom att göra sin huvudsakliga insats i Hälsingborg men var likväl inte född hälsingborgare. Han föddes den 3 december 1830 i byn Fleninge, just utanför staden. I Fleninge förestod hans far, Per Olsson, den berömda gästgivargården. Per tillhörde gästgivarsläkt och gifte sig år 1825 med Anna Sofia Gertzen och hade släktskap i flera gamla borgarsläkter i Landskrona och Hälsingborg.

Petter Olsson var ständigt väl förtrogen med böndernas levnadssätt och trots han han under unga år blev stadsbo höll han fortfarande kontakt med de bönder som besökte kontoret i Hälsingborg och kunde på så sätt följa alla de problem som följde med lantmännens vardag. Kopplingen till landsbygden gåvo Petter Olsson lugn, trygghet och stabilitet i tillvaron och mera än de flesta kunde han välsigna de trogna bondeblod som han ärvt. Det råder däremot inget tvivel om att modern var den centrala gestalten under barn- och uppväxtår. Redan innan Petter Olsson hunnit fylla två år, avled hans far, endast 31 år gammal. Minnena från Fleninge gästgivargård glömde Petter Olsson aldrig. I minnesanteckningar berättar Petter Olsson om hur han fick hjälpa sin mor i arbetet och om hur hans mor lärde honom och hans syskon varje kväll att läsa Fader vår och några andra små böner.

Senare kom familjen att flytta till Filborna och det var under denna tid Petter Olsson fick sin första plats. I sina minnesanteckningar berättar Petter Olsson, att han en dag, när han var femton år gammal, var ute på landsvägen och skottade snö, då den kände hälsingborgan och kommunalmannen, handlanden S. P. Kalling kom resande och frågade honom, om han hade någon plats. Anställningen hos S. P. Kalling skulle visa sig vara den bästa tänkbara skola och utgångspunkt för den som önskade göra en karriär i småstadens handel och näringsliv. Från det Kallingska familjen föreligger däremot en en delvis annan version. Enligt denna berättelse ska Kalling en dag år 1845 ha uppvaktas av en intelligent ung man med vaken blick, artigt uppträdande och en ovanligt vacker handstil, varpå Kalling anställde denne honom på stående fot.

Ur Helsingborgs dagblad 2010.
Maria (1856–1945). Gift med järnvägsbyggaren Herman Östrand, fem barn, bland andra David Östrand, som blev generaldirektör (och släktforskare). Från Maria härstammar även Frank Orton.

Jonathan (1858–1943). Advokat och riksdagsman. Skötte familjeföretaget AB P Olsson & Co. Godsägare på Balderups slott i Arild. En son, John Harald Olsson (1890–1938) vad vd för AB Ramlösa Hälsobrunn.

Christian (1859–1932). Riksdagsman, känd som ”Olsson i Viken”. Var disponent på Rögle säteri. En son, Hjalmar Olsson (1890–1980) var chef för välkända företaget AB Elektromekano i Helsingborg. En dotter, Maja (1898–1966) var gift med Gustaf Krantz, som hade herrekipering vid hörnet av Stortorget i Helsingborg.

Emanuel (1861–1894). Blev missionär i Kina, ”genuint religiös”. Han avled i lunginflammation i norra Kina. Ogift, inga barn.

Gabriel (1863–1945). Var verksam i familjeföretaget AB P Olsson & Co. Tog över Rögle säteri, vilket senare övergick till sonen Thorsten Olsson (1896–1972). Ett barnbarn till Thorsten, Manette Olsson (f 1956), Helsingborg, är ett känt namn inom skånsk och dansk konståkning och hennes mamma Meg Olsson var ordförande i Skånes konståkningsförbund i 25 år. En son till Thorsten, Kjell Olsson, var direktör på SE-banken och gift med Elisabeth, som under lång tid var hovdam hos drottning Silvia. Elisabeth Olsson var landets första professor i sjukgymnastik.

En son till Gabriel, Ulf Olsson (1897–1986) var vd för AB Ramlösa Hälsobrunn efter 1938. Ulf Olsson var, liksom brodern Thorsten Olsson, med och grundade Vikens och Ryas golfklubbar, och djupt engagerade i Rögle Bandyklubb (före ishockeytiden).

Elisabet (1864–1944). Gift med musikdirektör Wilhelm Lindberg. Inga barn.

Petrus (1866–1943). Sju barn i två äktenskap. Var vd för AB P Olsson & Co. En son, Otto Olsson (1923–2008) tog senare över vd-posten. En dotter, Birgit (1903–1992), gifte sig med diplomaten Nils Ståhle, som var vd för Nobelstiftelsen 1948– 1973. En son till Nils och Birgit Ståhle är Claes Ståhle (f 1932), Arild, som även är barnbarnsbarn till vicekonsul Oscar Trapp (1847–1916). En dotter till Petrus, Margit (1903–1985) var gift med författaren Erik Bergengren och gjorde stora insatser för Röda Korset i slutet av andra världskriget.

Anna (1871–1953), född trilling. Gift med Carl Schultz, som var chef för Skånska Jutefabriks AB.

Släktfoto från 1901 och Mannette Brunnströms 70-årsdag. Konsul Petter Olsson och hustrun Mannette är sittande i mitten.

Ur Helsingborgs dagblad 2010.
Petter Olsson var på sin tid en av Helsingborgs mest kända personer. Han var industriman, spannmålshandlare och hamnanläggare. Han låg bakom flera av Helsingborgs järnvägsförbindelser. Men han var även kommunalpolitiker och riksdagsman. Han var i Sverige känd som ”Helsingborgskungen”. 1870 var han Helsingborgs rikaste man.

Han var tysk konsul under åren 1870–1895 och samtida med konsul Nils Persson (1836–1916), som bland annat grundade nuvarande Kemira.

Petter Olsson ägde bland annat godset Rögle, som 1896 blev ett familjebolag under namnet Rögle Tegelbruks AB (det gula teglet från Rögle blev en stor framgång), senare ändrat till AB Rögle Säteri.

Petter Olsson var med och grundade en rad företag, bland annat ångkvarn, tegelbruk, sockerbruk och gummifabriken (senare Tretorn). Han låg bakom utbyggnaden av Helsingborgs hamn och byggde där 1894 även ett nytt stort huvudkontor. Skånska Jutefabriks AB (som tillverkade säckar) grundades av Petter Olsson 1896. Och han var AB Ramlösa Hälsobrunns förste ordförande där bolaget AB P Olsson & Co hade aktiemajoriteten under en rad år.

Petter Olsson, som var nykterist, var strängt religiös, mycket engagerad i missionsrörelsen och var även själv predikant. Han var även en stor donator till olika sociala projekt i Helsingborg.